Astrid goes Bananas.
Nagon radda mig!!
I gar kom vi tillbaka till Tully, samma stalle som vi utgick ifran nar vi var ap raftingen. Ett lite halvknasigt hostel.
Vi checkade in hos e receptionist som sag ut som att vi var monster som skulle ata upp henne, samtidigt som dt kandes som att hon skrattade lite hanfullt at oss. Kanske for att hon visste vad det var vi skulle ge oss in pa.
Lite senare fick vi prata med Tegan, som organiserar jobben. Forst hade hon tre jobb pa ett stalle, och eventuellt ett jobb pa ett annat stalle som innebar att man skule ora traktor hela dagen och dessutom fa mer betalt, sa vi tanke att det ar okej trefar vara tillsamans och en far det basta jobbet. Lite senare hade ho baar tva jobb, pa olika stallen. Amanda fick traktorjobbet, jag fick ett annat jobb som jag inte visste vad det innebar forran idag. Camilla och Johanna fick inet alls och vi var sadar lagom deppiga allihop.
Senare pa kvallen dok tva till jobb upp till Johanna och Camilla, dar de skulel jobab tillsammans och pa sama farm som Amanda. DA holl jag pa att borja grata. Bara tanken pa att ga omkring pa en bananfarm med tusen ormar och spindlar utan nagon jag kanner, uuhh. (Min radsla for spindlar har ju INTE blivit battre av att vara i Australien).
I vilket fall, klockan 05.45 var det upphamtning utanfor hostelet, sa vi pallrade oss upp, och till varan forskrackelse hade det inte ens hunnit bli ljus ute. Jag akte ivag at mitt hall, och de andra at sitt hall.
Vi aker i ca en halvtimme och undertiden hinner det blir ljust,. jag kanner mig som min forsta dag i skolan eller ngt, forutom att jag inte alls kunde se nagot positivt i det, liksom inte skrackblandad fortjusning, utan mer bara nervos radsla.
Vi kommer fram till farmen och beger oss ut till falten, dar vi knallar fram oc tillbaka mellan raderna och banantrad och fixar till bananklasarna, vi hugagr av de bananerna langst ner, forutom "the buttom banana" och hugger bort stora lov som ar i vagen. Jag ar nervos for varje fotsteg jag tar ocg for varje blad jag hugger, hoppas och ber att inga ormar och spindlar ska komma pa mig. Banansaften rinner langs armarna blandad med svetten och dar fastnar all spindelvav ocksa.
Klockan blir kvart over nio och det ar dags for dagens forsta rast, jag overlevde morgonen utan storre skador, hjartat i halsgropen hela tiden och ett skarsar i knavecket dar jg lyckades hugga mig sjalv med banankniven.
Efter rasten aker vi till ett nytt falt, dar ar traden lite ungre och bananerna lite mindre, vi gor samma sak med bananerna dar, fast utan kniv och bara med handerna. Nar det ar klart ska vi satta plastpasar pa bananerna,vilket betyer att man star pa en back, trar pa en stor pasa och knyer fast den, vilket ocksa inbar att man star med hande, huvud och kroppen i princip inne i banantradet och mitt bland alla spindar. Fyfan!
Det blir lunchrast, sen aker vi tillbaka igen och fortsatter med sama sak innan klockan blir hlv fyra och vi slutar for dagen. Smutsig, kladdig, svettig och trott atervander jag til hostelet med ett mega blamarke efter at ha ramlat nar jag stog pa tva backar och balanserade.
Jag vill inte tillbaka imorgon!!
Amanda kor traktor hela dagen pa sin farm, men fyra parokta killar som ar grova i munnen, fram och tillbaka bland bananbladen som hanger over vagen.
Camilla och Johanna star och plockar upp bananer fran ett rullband dar de tvattas, de slanger daliga bananer och lagger alla bananer at ratt hall och blir dyblota av allt vatten.
Vi alla klagar pa varat jonn och forsoker fa det att lata som att vi sjava har det varsta jobbet. Men jag HAR det varsta jobbet! Sa det sa!
En dag avklarad - nine to go!
Det ar ett minst sagt annorlunda liv man lever i australien och en stor variation av uppleverser och minnen vi kommer att ta med oss hem. Jag borjar kanna mig redo att komma hem, inte minst nu nar vi inte har som roligast, bara att sova i min egen sang, och inte i ett rum med fyra japanska killar som roker pa och har laksiga ansiktemasker som ligger pa bortet och en massa stok och varmt rum och sakert bed bugs ocksa.
I alla fall kanns det lagom men nagra dar till i Cairns efter det har, ett avslut och avsked till Syndney innan vi aker och sen bara en lugn solsemester i Malaysia.
Vi gar sa mycket konsigt har. Det gar liksom inte att forklara, ett exempel ar nu ikvall anr vi stog och lagade middag, sa tankte vi att det komemrj u att racka till imorgon sa det blir perfekt att ha som lunch. Men vi har ju inga matlador. Amanda och Johanna sppringer ivag till IGA medans jag och Camilla lagar fardigt maten. Och de kommer hem mer ATTA LITER glass. Det var de billigaste ladorna de hittade, varsin 2 liters glass. Och vad gor vi av glassen da? For aven om vi ar bra pa att ata sa kan vi inte trycka i oss tva liter glass var. Vi haller den i en pase, och stoppar in i frysen!
Nu har jag skrivit alldeles for mycket.
Och forresten, jag har mottagning har sa mamma, ring mig nan dag och se om jag overlever!!
Puss o kram, skumbanan!
I gar kom vi tillbaka till Tully, samma stalle som vi utgick ifran nar vi var ap raftingen. Ett lite halvknasigt hostel.
Vi checkade in hos e receptionist som sag ut som att vi var monster som skulle ata upp henne, samtidigt som dt kandes som att hon skrattade lite hanfullt at oss. Kanske for att hon visste vad det var vi skulle ge oss in pa.
Lite senare fick vi prata med Tegan, som organiserar jobben. Forst hade hon tre jobb pa ett stalle, och eventuellt ett jobb pa ett annat stalle som innebar att man skule ora traktor hela dagen och dessutom fa mer betalt, sa vi tanke att det ar okej trefar vara tillsamans och en far det basta jobbet. Lite senare hade ho baar tva jobb, pa olika stallen. Amanda fick traktorjobbet, jag fick ett annat jobb som jag inte visste vad det innebar forran idag. Camilla och Johanna fick inet alls och vi var sadar lagom deppiga allihop.
Senare pa kvallen dok tva till jobb upp till Johanna och Camilla, dar de skulel jobab tillsammans och pa sama farm som Amanda. DA holl jag pa att borja grata. Bara tanken pa att ga omkring pa en bananfarm med tusen ormar och spindlar utan nagon jag kanner, uuhh. (Min radsla for spindlar har ju INTE blivit battre av att vara i Australien).
I vilket fall, klockan 05.45 var det upphamtning utanfor hostelet, sa vi pallrade oss upp, och till varan forskrackelse hade det inte ens hunnit bli ljus ute. Jag akte ivag at mitt hall, och de andra at sitt hall.
Vi aker i ca en halvtimme och undertiden hinner det blir ljust,. jag kanner mig som min forsta dag i skolan eller ngt, forutom att jag inte alls kunde se nagot positivt i det, liksom inte skrackblandad fortjusning, utan mer bara nervos radsla.
Vi kommer fram till farmen och beger oss ut till falten, dar vi knallar fram oc tillbaka mellan raderna och banantrad och fixar till bananklasarna, vi hugagr av de bananerna langst ner, forutom "the buttom banana" och hugger bort stora lov som ar i vagen. Jag ar nervos for varje fotsteg jag tar ocg for varje blad jag hugger, hoppas och ber att inga ormar och spindlar ska komma pa mig. Banansaften rinner langs armarna blandad med svetten och dar fastnar all spindelvav ocksa.
Klockan blir kvart over nio och det ar dags for dagens forsta rast, jag overlevde morgonen utan storre skador, hjartat i halsgropen hela tiden och ett skarsar i knavecket dar jg lyckades hugga mig sjalv med banankniven.
Efter rasten aker vi till ett nytt falt, dar ar traden lite ungre och bananerna lite mindre, vi gor samma sak med bananerna dar, fast utan kniv och bara med handerna. Nar det ar klart ska vi satta plastpasar pa bananerna,vilket betyer att man star pa en back, trar pa en stor pasa och knyer fast den, vilket ocksa inbar att man star med hande, huvud och kroppen i princip inne i banantradet och mitt bland alla spindar. Fyfan!
Det blir lunchrast, sen aker vi tillbaka igen och fortsatter med sama sak innan klockan blir hlv fyra och vi slutar for dagen. Smutsig, kladdig, svettig och trott atervander jag til hostelet med ett mega blamarke efter at ha ramlat nar jag stog pa tva backar och balanserade.
Jag vill inte tillbaka imorgon!!
Amanda kor traktor hela dagen pa sin farm, men fyra parokta killar som ar grova i munnen, fram och tillbaka bland bananbladen som hanger over vagen.
Camilla och Johanna star och plockar upp bananer fran ett rullband dar de tvattas, de slanger daliga bananer och lagger alla bananer at ratt hall och blir dyblota av allt vatten.
Vi alla klagar pa varat jonn och forsoker fa det att lata som att vi sjava har det varsta jobbet. Men jag HAR det varsta jobbet! Sa det sa!
En dag avklarad - nine to go!
Det ar ett minst sagt annorlunda liv man lever i australien och en stor variation av uppleverser och minnen vi kommer att ta med oss hem. Jag borjar kanna mig redo att komma hem, inte minst nu nar vi inte har som roligast, bara att sova i min egen sang, och inte i ett rum med fyra japanska killar som roker pa och har laksiga ansiktemasker som ligger pa bortet och en massa stok och varmt rum och sakert bed bugs ocksa.
I alla fall kanns det lagom men nagra dar till i Cairns efter det har, ett avslut och avsked till Syndney innan vi aker och sen bara en lugn solsemester i Malaysia.
Vi gar sa mycket konsigt har. Det gar liksom inte att forklara, ett exempel ar nu ikvall anr vi stog och lagade middag, sa tankte vi att det komemrj u att racka till imorgon sa det blir perfekt att ha som lunch. Men vi har ju inga matlador. Amanda och Johanna sppringer ivag till IGA medans jag och Camilla lagar fardigt maten. Och de kommer hem mer ATTA LITER glass. Det var de billigaste ladorna de hittade, varsin 2 liters glass. Och vad gor vi av glassen da? For aven om vi ar bra pa att ata sa kan vi inte trycka i oss tva liter glass var. Vi haller den i en pase, och stoppar in i frysen!
Nu har jag skrivit alldeles for mycket.
Och forresten, jag har mottagning har sa mamma, ring mig nan dag och se om jag overlever!!
Puss o kram, skumbanan!
Gratis internet.
Vi har fem timmars gratis internet har i Cairns, sa nu har vi blivit dator nordar igen.
Vi kom till Cairns igar, lunchtid. Vi bor pa ett helt okej hostel (det gar dock rykten om inbrott och stolder) en bit utanfor sjalva centrum. Vi tog bussen in igar och satt vid datorn, handlade middag och akte tillbaka igen. Pa kvallen var vi ute pa en bar som heter Rhino, det var Ladies night och det bjods pa andlosa mangder av gratis champagne till alla tjejer. Mellan halv elva och tolv holl man hart i sitt champagneglas och trangdes om och om igen i kon for att bli serverad champagne av topless male waiters. Det man skulle kunna tro var ju da att vi alla tjejer skulle bli stupfulla medans stackars patrik som inte gick gratis champagne skulle vara nykter, men sa var inte fallet. Patrik lyckades innan klockan ett bli utslang for att han var for full! Haha, och var utanfor sa bedrovad av detta att han "kunde ju lika garna dooo" Haha! Nastan lika full var han imorse nar vi vaknade.
Om en liten stund ska vi ga och spana in Lagunen, vi har hort att den ska vara fin och eftersom man inte kan bada i havet just den har peroder, pga av stingers och maneter og grejer, sa ar det mycket uppskattat med en Lagun, som dessutom inte ar sa salt. Vi har hort att den ska vara fin, aven om vi inte sett den an.
Imorse ringde de fran bananfarmen och vackte oss, vi har i alla fall blivit garanterade jobb dar nu och aker dit pa sondag. Det blir jag, Amanda, Camilla och Johanna B. Antagligen stannar vi dar i tva veckor och forsoker spara sa mycket pengar vi kan!
I gar pratade jag med Anna-Karin, i nastan en timme skulle jag tro (imponerande hur lange mina pengar rackte!). Johanna G hade dessutom precis pratat med Maria, sa vi bada tva fick varldens hem och stall langtan och satt en stund och beklagade oss ihop. En bit in pa kvallen hade vi glomt varan hemlangtan igen, men det ar faktiskt varre nar man pratar med folk hemma, de kommer man liksom pa hur mycket man saknar.
A andra sidan har jag panik over att jag inte ens har en manad kvar i Australien, jag onskar tiden bara kunde sakna ner litegrann!
Nu blev det mycket babbel.
Skriver sakert igen innan bananfarmen, och en sak till, (mest till mamma o pappa) jag kommer antagligen ha noll kontakt dar ute och kommer alltsa inte vara nabar pa tva veckor forutom pa mail forstas, kan handa ocksa att min svenka mobil kommer att fungera, men bara sa ni inte tror att jag dott eller nagot.
Puss pa er!!
Vi kom till Cairns igar, lunchtid. Vi bor pa ett helt okej hostel (det gar dock rykten om inbrott och stolder) en bit utanfor sjalva centrum. Vi tog bussen in igar och satt vid datorn, handlade middag och akte tillbaka igen. Pa kvallen var vi ute pa en bar som heter Rhino, det var Ladies night och det bjods pa andlosa mangder av gratis champagne till alla tjejer. Mellan halv elva och tolv holl man hart i sitt champagneglas och trangdes om och om igen i kon for att bli serverad champagne av topless male waiters. Det man skulle kunna tro var ju da att vi alla tjejer skulle bli stupfulla medans stackars patrik som inte gick gratis champagne skulle vara nykter, men sa var inte fallet. Patrik lyckades innan klockan ett bli utslang for att han var for full! Haha, och var utanfor sa bedrovad av detta att han "kunde ju lika garna dooo" Haha! Nastan lika full var han imorse nar vi vaknade.
Om en liten stund ska vi ga och spana in Lagunen, vi har hort att den ska vara fin och eftersom man inte kan bada i havet just den har peroder, pga av stingers och maneter og grejer, sa ar det mycket uppskattat med en Lagun, som dessutom inte ar sa salt. Vi har hort att den ska vara fin, aven om vi inte sett den an.
Imorse ringde de fran bananfarmen och vackte oss, vi har i alla fall blivit garanterade jobb dar nu och aker dit pa sondag. Det blir jag, Amanda, Camilla och Johanna B. Antagligen stannar vi dar i tva veckor och forsoker spara sa mycket pengar vi kan!
I gar pratade jag med Anna-Karin, i nastan en timme skulle jag tro (imponerande hur lange mina pengar rackte!). Johanna G hade dessutom precis pratat med Maria, sa vi bada tva fick varldens hem och stall langtan och satt en stund och beklagade oss ihop. En bit in pa kvallen hade vi glomt varan hemlangtan igen, men det ar faktiskt varre nar man pratar med folk hemma, de kommer man liksom pa hur mycket man saknar.
A andra sidan har jag panik over att jag inte ens har en manad kvar i Australien, jag onskar tiden bara kunde sakna ner litegrann!
Nu blev det mycket babbel.
Skriver sakert igen innan bananfarmen, och en sak till, (mest till mamma o pappa) jag kommer antagligen ha noll kontakt dar ute och kommer alltsa inte vara nabar pa tva veckor forutom pa mail forstas, kan handa ocksa att min svenka mobil kommer att fungera, men bara sa ni inte tror att jag dott eller nagot.
Puss pa er!!
Adrelnalinkick!
Bilder sager mer an ord.
Raftingenvar det basta vi gjort pa hela kusten, askul!
Vi hade den basta guiden och vi varken valte eller ramlade ut som manga av de andra gjorde!
Jag skulle kunna rafta varje dag, latt!
Imorgon aker vi till Cairns.
Magnetic Island - den vackraste platsen pa jorden.
Vackert, javisste. Men i sporegn? Jag vet inte. Vi hade sett fram emot en paradis o i stalande solsken. Men sjalvklart, regn i tre dagar. Vi har nu haft tree riktiga slodaar pa magnetic island, ett isolerat hostel och ingenting att gora, som tur var laddade vi upp med ett opar nya bocker var i Townsville sa vi hade gott om bocker och behovde inte slass om dem som vi brukar.
I dag har det varit fint vader, vi ar i Mission Beach nu och imorgon ska vi ut pa rafting. Ska bli mycket spannande, vi ar lite nervoa faktiskt, har hgort att man kommeratt ramla av baten och sanna laskigheter, men det ska nog ga bra.
Jag ar pank igen (surprise!) men lanar lite va patrik eller johanna tills jag har jobbat pa banan farmen sa borde jag klara mif tills jag lamnar Australien (vilket ar i en manad bara!!) och sen i Malaysia far jag se hur det loser sig.
Jag har en halvtimmes internet kvar, men jag anvander det imorn istallet och skriver om raftingen!
Forovrigt ar det har det finaste hostel vi nagonsin bott pa.
Puss pa er dar hemma, jag saknar er!
I dag har det varit fint vader, vi ar i Mission Beach nu och imorgon ska vi ut pa rafting. Ska bli mycket spannande, vi ar lite nervoa faktiskt, har hgort att man kommeratt ramla av baten och sanna laskigheter, men det ska nog ga bra.
Jag ar pank igen (surprise!) men lanar lite va patrik eller johanna tills jag har jobbat pa banan farmen sa borde jag klara mif tills jag lamnar Australien (vilket ar i en manad bara!!) och sen i Malaysia far jag se hur det loser sig.
Jag har en halvtimmes internet kvar, men jag anvander det imorn istallet och skriver om raftingen!
Forovrigt ar det har det finaste hostel vi nagonsin bott pa.
Puss pa er dar hemma, jag saknar er!
Romance
Jag vissteju att det var stort, men jag hade inte riktigt forstatt hur stortdet var med Romance, det ar ju pa nyhetera varlden over och de tv inslag vi ser pa TV kanns konstigt att vi faktiskt var dar och sag allt fran typ 50-100 meters hall och att vi kvallen innan befann oss pa precis samma stalle som deras bat och att varan kapten faktiskt radde dem att flytta och hur daligt vader det faktiskt var att aka hemi nar vi akte hem pa morgonen.
Nastan annu laskigare sahar i efterhand. Men vi hade en duktig kapten och vi kom ju hem. Tack for det!
Jag och Amanda letar farmer nu, sa vi kan jobba tv veckor i Cairns. Tiden gar sa jakla fort, jag ska ju snatr hem. Linda och Johanna vill ta en svang till Bahli innan vi aker hem, tva veckor eller sa, jag vill ju ocksa saklart men ar pank, jag har inte bestamt an hur jag ska gora, Johanna och Linda vet nog inte heller an, Lindas foraldrar var inte alls sa fortjusta i iden.
Har i Airlie ar det skont i alla fall, vi hanger vid Lagunen och forsoker battre pa brannan.
Hors snart!
Nastan annu laskigare sahar i efterhand. Men vi hade en duktig kapten och vi kom ju hem. Tack for det!
Jag och Amanda letar farmer nu, sa vi kan jobba tv veckor i Cairns. Tiden gar sa jakla fort, jag ska ju snatr hem. Linda och Johanna vill ta en svang till Bahli innan vi aker hem, tva veckor eller sa, jag vill ju ocksa saklart men ar pank, jag har inte bestamt an hur jag ska gora, Johanna och Linda vet nog inte heller an, Lindas foraldrar var inte alls sa fortjusta i iden.
Har i Airlie ar det skont i alla fall, vi hanger vid Lagunen och forsoker battre pa brannan.
Hors snart!
Seglings Aventyr - Whitsundays

Sahar kunde varan resa ha avslutats. Det har varit storm i Australien, 40 batar ungefar har krashat upp pa land unbder natten, daribland en bat som hette Romance, ocksa en turistbat, som vi hade lagt oss bredvid igar natt for att sova dar, men varan kapten bestamde sig for att det var for farligt och flyttade oss till en annan vik, det gjorde inte deras kapten och idag kan vi lasa i tidningarna om dem, dessutom sag vi fran hall hela raddningsarbetet med helikoptrar och grejer.
http://www.news.com.au/story/0,23599,23200129-2,00.html
Men nu ska jag ta det hela fran borjan.
Sondag eftermiddag var vi vid hamnen, redo for tre harliga dagar pa segelbaten Habibi. Med varan vanliga tur borjade det regna ungefar tio minuter efter att vi akt ivag!!! Forsta dagen inneholl inga sarskilda sevardigheter, vi seglade (seglade inte alls, for det var ingen vind, sa vi akte med motor) runt lite och la till i en vik dar vi fick en jattegod middag, vi drack nagra ol och satt och pratade pa dack. Vi hade tva till svenskar pa bater, tva skittrevliga tjejer fran O-vik. Runt tio gick vi och la oss. FYFAN! Det var antagligen inte under 35 grader i hytten dar sju av oss skulle sova, jag fick en overbrits och hade ungefar 15 centimeter kvar till taket nar jag lag dar, Trots att jag bara har en mil variant av kloustrofobi rackte det for att nastan gora mig panikslagen. Jag och Amanhda gav upp sovningen for att tag, gick upp pa dack och la oss dar istallet, jatteskont tills det borjade regna igen!
Efter nagra timmars somn i alla fall borjade vi dag tva med en god frukost, vi hoppade sedan i vara sexiga stingersuits och akte den lilla baten doggie over till whitsunday islands dar vi gick upp till en utkiksplats som var FANTASTISK forutom att det sjalvklart var mulet da ocksa, efter det gick vi over till andra sidan on dar Whitehaven Beach ligger, vilket ska vara den tredje vackraste stranden i hela varlden och det var i alal fall den vackraste jag har sett. Vi plaskade runt lite innan vi begav oss tillbaka till Habibi. Medans vi akte vidare, fortfarande med motor bjods lunch, aterigen god mat, och sedan blev det snorkling vid barriar revet, det var dalig sikt pa grund av vadret, men jag var helnojd i alla fall, vi sag coola fiskar och revet i sig sjalvt var grymt vacket. Vi akte vidare en bit till och la till for natten, dar vi snorklade en gang till innan det blev morkt.
Frammat kvallen borjade vinden ta i och baten gungade ganska bra, som sagt sa flyttade i oss till en annan plats sm till att borja med var lugn, vi gick och la oss men sov inte lange innan vi vaknade av att havet stormade, det regnade, blixtrade och var stora vagor. Det blev inte mycket somn den natten och nar vi vaknade imorse var det fortfarande alldeles gungigt. Vi akte och spanade pa Romance som lag uppspolade pa land, vi tackade varan kapten att han hade tagit oss darifran kvallen innan, vi bagav oss hemat och fick varningen att det skulle bli "rough" vilket det minst sagt blev. Vi hade ungefar tre timmars batresa framfor oss, fortfarande med motor, eftersom att det var alldeles for farligt att segla i den starka vinden. Linda och Patrik spydde ikapp, vi andra satt dar, den ena blekare an den andra. Det snurrar fortfarande i mitt huvud och det ar tva timmar sen vi kom av baten.
Nar vi kom tillbaka i land var vi alla valdigt lattade, inte minst besattningen pa baten som hade varit (i smyg) riktigt oroliga pa vagen, kaptenen hade tillochmed funderat pa att vanda och vanta ut det daliga vadret innan vi akte hem nar han markte hur illa det var. Men hem kom vi i allafall, lite illamaende med oskadda!

Whitehaven Beach

Alla tjejerna i varan snygga drakter

Kanner vi den har snyggingen?

Min sang langst in dar.

Sa gick varan segling - ett aventyr utan en endaste minuts seglande
Fraiser Island

Kvallen innan vi akte hade vi ett mote, vi var 22 manniskor som skulle ut, 11 i varje bil. Till varan STORA besvikelse blev det sa att varan grupp splittrades sa att jag, Camilla och Johanna B fick aka i en bil och resten i den andra bilden. Vi akte med 8 engelsman och de andra akte med 6 tyskar.
Vi begav oss ivag tidigt pa morgonen, lastade pa bilana och tog farje ut till on, vi hade karta och en planering pa detvi skulle gora och se. Vi borjade med att aka till Lake McKenzy som var underbart vacker! En kristallklar sotvattensjo mitt i den vita sanden, ett riktigt paradis. Efter det akte vi en lang stracka pa stranden och frammat eftermiddagen slog vi upp vara talt pa en liten campingplats, naturligtvis borjade det osregna sa fort vi fatt upp talten. Det blev uppehall en stund och vi lyckades laga en middag, sedan fortsatte regnet att osa ner och vi satt dar i morkret ochh kunde ingenting gora. vi kande oss miserabla och ledsna och gick och la oss klockan atta efter att fort suttit ihopklamda i bilen som var alldeles blot och sanding och trango ch som vi inte fick plats alla atta i samma bil.
Nasta morgon sken solen igen, vi akte och badade i champagne pools som var som en liten pol dar vagorna fran havet slog over och det blev alldeles bubbligt, det var inte alls sa fantastiskt som vi hade hoppats efter det halvtimmeslanga promenaden i stekande sol. Pa eftermiddagen akte vi och tittade pa nagra kola sandformationer och ett gammalt vrak innan vi slog upp vara talt pa en ny campingplats. Det borjade regna IGEN och den kvallen blev vi utan middag. Lite senare pa kvallen var det i alla fall uppehall, vi drack alldeles for manga ol och dansade omkring och stojade i sanden, vi var sa glada att det inte regnade. Runt elva deckade vi allihopa i vara talto ch sov betydligt battre an foreaende natt.
Dag tre var det hemfard som gallde, vi skulle bara stanna vi en regnsjkog, en sjo och vid den underbara sjon Lake McKenzy igen. Grupp 1 (inte min grupp) drog ivag och vi skulle bara packa in det sista och aka, trodde vi!
Men eftersom nagra av engelsmannen hae haft lysena pa bilden pa kvallen innan (DUMHUVUDEN!!!) hade vi sjalvklart inget batteri kvar i bilen och vi stod dar vi stod. De andra hade redan akt ivag och det var itne manga passerande bilar.
Jag, Camilla och Johanna borjade ga mot Euroung dar de andra skulle vanta, medans de andra forsokte stoppa bilar for att se om nagon hade start kablar.
Efter manga om och men och mycket daligt humor bland alla, bade i varan bil och den andra kom vi i alal fall ivag och hann ta ett dopp i Lake McKenzy innan vi atervande till civilisationen, trott, sandiga, smutsiga, bakis och svettiga.
Har ar lite bilder fran Australia Zoo och Koalaparken i Brisbane





Bilder fran Fraiser Island







Ja, nu orkar jag faktiskt inte mer.
i dag fyller Johanna B ar, vi ska laga god middag, fira med ett par ol (intefar manga) och imorgon aker vi ut med Habibi pa tre dagars segling i Whitsunday Islands. Jag haller tummarna for vadret och raknar med att detta kommer bli nagot av det beasta vi gor har i Australien, alla vi har pratat med har sagt att det ar fantastiskt.
Pangarna fortsatter att rulla ivag, det ar sjukt hur mycket som gar at, fast jag lever sa snalt jag kan (nastan i alla fall) men jag och Amanda kollar pa farmer runt om cains, i dag tog vi numret till en dar man tjanar 400 dollar per vecka, plus mat och boende, det vore perfekt, bara det att det ar nog sjukt hart arbete, men a andra sidan har vi ju inte sa mycket val, kanska kan vi jobba tva veckor och vara ledig en.
Jag saknar er dar hemma, det gor jag faktiskt, aven om jag skulle kunna vara kvar i det har paradiser for alltid.
Pussar!
Australia Zoo
I dag ar jag nastan frisk. Vi var pa Australia Zoo, Steve Irwins Zoo, ascoolt.
Datorn vill absolut inte samarbeta, jag hade tankt lagga upp en massa fina bilder pa koalor, kangrus, elefanter, tigrar, krokodiler, ormar och allt mojligt, men nu sket det sig.
Jag skriver mer sen fran en annan dator dar jag kan lagga upp bilder ocksa.
puss!
Datorn vill absolut inte samarbeta, jag hade tankt lagga upp en massa fina bilder pa koalor, kangrus, elefanter, tigrar, krokodiler, ormar och allt mojligt, men nu sket det sig.
Jag skriver mer sen fran en annan dator dar jag kan lagga upp bilder ocksa.
puss!
Brisbane.
Det blev e snabbvisit i Brisbane, gar var vi pa stan lite, idag var vi i en stor koalapark. Vi fick halla i koalor och mata kangrusar ur handen. Skitmysigt!
I gar kvar skulle vi ut och partaja, vi drack varat ackliga vin, gick ner pa stan bara for att upptacka att INGEN festar pa en torsdag i Brisbane. Misslyckat men anda ganska kul kvall.
I dag ar jag sjuk, vaknade av feberfrossa i morse, men lyckades i alla fall bli battre en sund a dagen medans vi var i parken, efter det traffade jag Karoline Kristo en snabbis inne i stan, skoj!!
Nar jag kom hem deckade jag med (kandes det som i alla fall) 39 graders feber, hela jag gjorde ont och sa javla varm och ackligt overallt. Nu ar jag pa benen igen, far se om det ar battre imorn, antar att ag snart blir samre igen nar iprenen slutar verka.
mysg dag i alla fall, trots att jag tycker hemskt synd om mig sjalv i varmen.
Puss o kram!!
I gar kvar skulle vi ut och partaja, vi drack varat ackliga vin, gick ner pa stan bara for att upptacka att INGEN festar pa en torsdag i Brisbane. Misslyckat men anda ganska kul kvall.
I dag ar jag sjuk, vaknade av feberfrossa i morse, men lyckades i alla fall bli battre en sund a dagen medans vi var i parken, efter det traffade jag Karoline Kristo en snabbis inne i stan, skoj!!
Nar jag kom hem deckade jag med (kandes det som i alla fall) 39 graders feber, hela jag gjorde ont och sa javla varm och ackligt overallt. Nu ar jag pa benen igen, far se om det ar battre imorn, antar att ag snart blir samre igen nar iprenen slutar verka.
mysg dag i alla fall, trots att jag tycker hemskt synd om mig sjalv i varmen.
Puss o kram!!