Nu börjas det igen...

 Det blir tatt mellan bloggningarna har. Finns inte sa mycket annat att gora. I gar var den varsta dagen av alla, i alal fall for mig och Amanda. Fran klockan halv sju nar vi borjatr jobba, fram till lunch klockan ett sporegnade det, liksom sadar mycket sa man knappt tror pa det. Efter lunch blev det VARRE, himlen oppnae sig och det var som att sta i en kall dusch. Dyngsura och sura kom vi hem till hostelet. Det sas pa radio att Tully River stiger och precis som vi hade hoppats pa idag sa ar vagarna oversvammade vilket etyder att vi itnek undek omam till jobbet. Jag skulle i alla fall inte ha gatt, vaknade och at frukost, hade jatteonte i magen, det regnade och jag bestamde mig for att ga och lagga mig igen. De andra knallade ivag till bussen och kom tillbaka lika fort igen til allas var gladje, nojda gick vi och la oss igen! Tydligen hade Peter (min boss) i alla fall hamtat upp som vanligt, begett sig ivag mot farmen, korsat vatten, kort forbi killar i oranga klader som viftade att han skulle aka tillbaka, de hade tillochmed fotat honom. Sedn fragade han om det var nagon som ville jobba idag, alla sa nej, sa de bestamde sig for att aka tillbaka igen, fast en annan vag som skulle vara battre, fast som tydligen var mycket samre,men sa kom de hem igen i alal fall och jag bes[parade mig en biltur genom att vagra fran borjan. Nu ar det bara tva dagar kvar och det ska vi val klara av. V borjar dock bli oroliga att vi ska bli fast har, om vagarna blir oversvammade norrut. Det vore ungefar det varsta som kunde handa eftersom vi har ett flyg att passa, dessutom ar inte Tully den staden jag vill vara fast i, kanns tillrakligt instangt anda.

Sa idag slappar vi, ska se pa film och laga lite mat och sant. Linda, Patrik och Johanna har paborjat sin fyra dagar langa dykarkurs, vi ar smatt avundsjuka, sa synd for dem med vadret bara.
Jag saknar alla sa mycket, forstar inte hur jag ska komma hem igen och vra bara jag, en liten manniska, vi brukar vara 8-10st, minst fyra som vi ar nu, har inte sovit ensam pa fem manader typ, har knappt varit ensam alls, alla bor i samma rum, ,alla springer ut och in pa toan nar man duschar ochh kissar, vi ater ihop, vi gar och handlar ihop, det ar sjukt mysigt egentligen, det kommer jag nog sakna mest av allt.

Nu ska jag se om jag hittar nagra nyheter om regnsituationen har i Tully.
Om tva veckor aker jag till Malaysia, om 25 dar kommer jag hem.